Bebisgos
Freja är riktigt sjuk. Och den där j*vla svininfluensan o treåringar som dör spökar i huvudet och jag blir ju knäppt orolig. Kan inte ni alla hålla tummarna för att min skrutt snart blir frisk..? *ler snällt*
När hon är så här sjuk vill hon gärna sova i min famn, med huvudet mot mitt bröst - precis som när hon var bebis. Och det är faktiskt väldigt mysigt. Även fast hon är lite stor och min mage är lite i vägen. När hon var bebis så myste vi så mest hela tiden - riktigt riktigt nära och supergosigt. Det är något extra speciellt med bebisgos som jag bara älskar. När Freja lärde sig gå och blev en stor o självständig tjej då runt ett år så fick jag inte gosa så mer med henne. Hon håller mig på avstånd och helst ska hon bara suga mys ur mig, men jag får glatt klara mig utan. Och så är det ännu mer nu, och jag gissar att vi går raka vägen mot tonårstiden då jag inte ens kommer få pussa henne godnatt!
Men, när hon är sjuk så vill hon ha bebisgos igen, nära, nära och det spelar ingen roll att vi blir varma som kaminer båda två, svettas och klibbar ihop. Vi ska helst sitta ihop, så är bebisgos och jag suger i mig allt jag kan! :D
Och längtar lite extra efter bebisen i magen. Som för övrigt mår som h*n ska. Bebis verkar vara en kvällstrött en, henom lever runt som mest vid 19-21 på kvällen men sen är det lugnt som attan i magen. Freja levde rövare som värst vid midnatt när hon låg i magen! Och så var hon ju en nattuggla oxå när hon kom ut.
G har kämpat för att få känna första bebis-sparken som "utomstående" och häromkvällen så lyckades bebis sparka pappa mitt på handflatan - lycka! :) När Freja var bebis i magen så var det en söt blivande moster som fick första kontakten i magen och det har svidit lite, tyckte G, men nu är allt bra igen. :)
När hon är så här sjuk vill hon gärna sova i min famn, med huvudet mot mitt bröst - precis som när hon var bebis. Och det är faktiskt väldigt mysigt. Även fast hon är lite stor och min mage är lite i vägen. När hon var bebis så myste vi så mest hela tiden - riktigt riktigt nära och supergosigt. Det är något extra speciellt med bebisgos som jag bara älskar. När Freja lärde sig gå och blev en stor o självständig tjej då runt ett år så fick jag inte gosa så mer med henne. Hon håller mig på avstånd och helst ska hon bara suga mys ur mig, men jag får glatt klara mig utan. Och så är det ännu mer nu, och jag gissar att vi går raka vägen mot tonårstiden då jag inte ens kommer få pussa henne godnatt!
Men, när hon är sjuk så vill hon ha bebisgos igen, nära, nära och det spelar ingen roll att vi blir varma som kaminer båda två, svettas och klibbar ihop. Vi ska helst sitta ihop, så är bebisgos och jag suger i mig allt jag kan! :D
Och längtar lite extra efter bebisen i magen. Som för övrigt mår som h*n ska. Bebis verkar vara en kvällstrött en, henom lever runt som mest vid 19-21 på kvällen men sen är det lugnt som attan i magen. Freja levde rövare som värst vid midnatt när hon låg i magen! Och så var hon ju en nattuggla oxå när hon kom ut.
G har kämpat för att få känna första bebis-sparken som "utomstående" och häromkvällen så lyckades bebis sparka pappa mitt på handflatan - lycka! :) När Freja var bebis i magen så var det en söt blivande moster som fick första kontakten i magen och det har svidit lite, tyckte G, men nu är allt bra igen. :)
Kommentarer
Trackback
