Min fina dotter
Flera gånger de sista dagarna så har jag slagits av hur himla stor Freja blivit. Hon måste ha gjort ett växtskutt! Igår så hade G oxå en sån aha-upplvelse så det är inte bara jag o gravidhormonerna som spökar. Freja håller faktiskt på att bli stor! Just nu sitter hon o äter glass i soffan, och istället för att kladda o låta glassen rinna överallt har hon för första gången koll på "rinnet" och äter glass som en stor tjej! :)
Men på en punkt så vete sjutton om inte utvecklingen gått bakåt. När Freja var runt 1,5 år var hon en klippa på pussel och vi kunde sitta i timmar o pussla. Hon var verkligen superduktig. Idag ville hon pussla och vi tog fram alla pussel vi har och satte oss till rätta. Men det dröjde inte länge förrän jag blev hyfsat frustrerad - hon beter sig som om hon aldrig sett ett pussel förut. Vad har hänt? Till och med pussel hon klarade lägga förr är som bergsbestigning för henne. Hon kan inte ens lägga självklara bitar rätt! Pust. Jag gissar att hon har utvecklats rent kognitivt (tankemässigt) och nu tar sig an pusslandet på ett nytt o mognare sätt än att lära sig utantill vart bitarna ska ligga, men det är ändå drygt som f*n. :)
