en inblick i mitt kaos

I morse när jag påminde Freja om att det är dagis idag så blev hon hysterisk. Och hon fortsatt skrika oavsett vad jag sa och alla mina försök att få kontakt med henne stupade. Jag är helt slut, och det dröjde inte länge förrän mina tårar sprutade oxå. Hon slog på mig, bet mig och var extremt arg o ledsen, allt på en gång. Till slut gömde jag mig i duschen (mitt stärkande knark). Jag hör hur hon fortsätter skrika en bra stund och önskar egentligen bara att hon ska bli tyst, för det känns som min själ kommer gå sönder av allt skrikande.

Så efter en stund blir det så äntligen tyst, och plötsligt står hon brevid duschen och så säger hon med sprucken röst - "Mamma, du är min mamma och det är ditt jobb att trösta mig när jag är ledsen. Du behöver klappa på mig nu." Och sen duschade vi tillsammans, jag klappade på henne och vi kramades ordentligt.

Vi var sams ända tills det var dags att gå ut ur duschen. Det vägrade hon, och skrek hysteriskt: "
Jag vill inte gå på dagis. Det räcker för mig med dagis nu. Jag vill inte mer."

Och då bestämde jag mig för att sluta kämpa och ge upp dagis nu. Så nu ska jag bara samla ihop tankarna och prata igenom med Göran, sen ska jag avsäga oss vår dagisplats. Kanske gör vi ett nytt försök på en annan förskola i januari. Vi får se.

Nu ska vi försöka överleva den här krisen/fasen/helvetet vi genomlider nu, min dotter o jag. 


Kommentarer
Postat av: Storasyster

Freja min härliga Freja! Klappa nu ordentligt på varandra , skrattar moster Lotta älskar dig Freja

2009-09-29 @ 23:41:03
Postat av: Nettan

Ja, hon är skön min skrutt - hon gör det lättare att vara en bra mamma när det är som svårast!:) Tack, syster! <3

2009-09-29 @ 23:58:58
URL: http://tankerummet.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0