Tankerummet

Joakim ligger i min famn o luktar så förtvivlat gott. Hans andedräkt är varm av sömn och jag sniffar i mig hela hans doft som om det vore kärlek i luktpartikelform. Jag häpnar över hur mycket min näsa gillar mina barn, oxå när de egentligen luktar illa. Jag njuter av att känna alla deras olika lukter, och är förmodligen knäpp, eller modershormonskadad. Men det är bra oxå att ha en känslig näsa - den talar om när Freja håller på att bli sjuk, när Joakim snart behöver ny blöja, när Freja behöver smörja in huden och när Joakim har ont i magen! :)

Jag minns en gång när Freja var liten ettåring och plötsligt en dag luktade konstigt. Jag kände inte igen hennes lukt och jag slet förtvivlat mitt hår för att förstå vad som hände. Jag var extremt rädd att hon skulle fortsätta lukta så, att det betydde att hennes bebislukt var slut o att det var så hennes egentliga kroppslukt var. Men G kom hem från jobbet o knäckte nöten - han kände att hon luktade gammal vitlök. Och allt var bara ett resultat av att jag haft vitlöksfrossa kvällen innan och sedan ammat Freja som vanligt. Det var obeskrivligt skönt när hon några dagar senare luktade som sig själv igen!

Nu ska jag snussa vidare på min lillgrabb! <3 Ha en riktig toppenkväll! Puss!