När matte aldrig har tid..

..får man ta det som bjuds:



Frejas nalle Bozze och vår skygga innekatt Mini.


Lilla Blå



Stackars Lilla blå. Han får vara ute själv lite nu, men jag brukar hämta in honom på kvällen. I går glömde jag honom ute och i morse när vi vaknade så ösregnar det. Stackars lilla kisse. Men han verkar mest bara ännu mer kär i mig idag. Och hungrig.

Får jag lov att presentera Oliver!

Oliver var min systerdotters katt, men när han och jag träffades första gången så var det kärlek vid första ögonkastet - för oss båda! Han släppte mig inte utom synhåll och jag ville inte annat än att mysa med den fantastiska lilla kissen. Jag minns hur väl som helst första gången han somnade i min famn! :) När han var 1,5 år så tyckte syrran o hennes dotter att det var dags för Oliver att flytta hem till mig, och jag tvekade inte en sekund - klart jag ville ha min Ollie! Han har nu blivit sju år gammal och vår kärlek är minst sju gånger större. 
 


Han är den skönaste katt jag vet. Min kärlek för honom är orubblig - och jag tror emellanåt på själavandring - Oliver är född samtidigt som jag gjorde en tung abort - han är verkligen min bebis! Alla som träffar Oliver fascineras av honom - flera av våra bekanta säger att de skulle byta ut sina egna katter mot honom alla dagar i veckan. Han får grannarna att springa extra åt honom för att få hjälp med att öppna dörrar. Han älskar att gå på promenad - vi kan gå i timmar och om det bara inte är för mycket biltrafik släpper han mig aldrig ur sikte! Jag brukar säga att han är bättre på att gå fot än en väluppfostrad hund!

Här hemma har vi två andra katter,och mot dem är han en tjurig gammal gubbe. Men utomhus kan han både busa och mysa med dem. Han är mycket mer social med människor och pratar oxå massor med folk han möter. Han kan låta som en ledsen bebis, som en tjurig tonåring och som en rastlös pojkvasker!

När man gosar med Oliver vill han ligga på ens bröst och trycka sin panna mot en - ju närmare människan han står desto närmare munnen trycker han sin panna. Grannar o annat löst folk brukar han trycka sin panna i bröstet på, Göran får pannan på kinden eller hakan och jag får hans panna mot min mun! :) Men han pussas ofta och gärna, med alla!



Jag har sett gamla tanterna här på gården som matar honom, och de är så förtjusta i honom att de inte kan sätta ord på det. Tidigare gillade han inte alls barn, men sen vi blev bofasta här i Tyresö så har han släppt lite på det och gosar gärna med småtjejerna så länge de inte försöker hålla fast honom.

Han älskar att ligga i bebissaker, och Frejas vagn, babysitter, dockvagnar, sängar och allt som är mjukt o luktar gott får gärna besök av Oliver! Han har för vana att sova i grannarnas vagn som de har stående i porten, och jag brukar be om ursäkt men de bara skrattar ursäktande - det är ju Oliver! :)




Han följer med till lekparken och leker med oss. Klättrar i klätterställningarna, springer på rutschkanan och låter sig gungas på gungorna. Han är busig och älskar att leka, och tar varje tillfälle i akt - utomhus.



Han är helt enkelt världens bästa katt!

Mitt liv som kattmadrass


En blick säger mer än tusen ord.









Och det bästa är att det ser rent ut, mitt golv som är med på bilden. Golvet under en möbel. Det är bra.

färg på livet


Vår lilla röda katt Lilla Blå är ute i det gröna, på väg upp i det blå

RSS 2.0