Bara jag?

Usch, nu har jag varit lite krasslig och som alltid så känner jag inte att jag har några som helst rättigheter att vara sjuk. Så antingen låtsas jag att jag mår bättre än vad jag gör o går på knäna i smyg, eller så överdriver jag min sjuklighet massor för att uppnå nån sorts rättighet trots allt. Varför kan jag inte bara få vara krasslig och ändå få ligga på soffan och få välja TV-kanal..??

Hur är det för andra människor egentligen? Är det lätt för andra att vara sjuka...? När jag jobbar så måste jag dividera o bolla fram tillbaka alla mina symtom tretusen gånger med lika många personer för att kunna dra en slutsats om jag har rätt att kalla mig sjuk eller inte. Om jag har rätt att ligga på soffan alls, eller om jag borde kämpa tappert.


Och så är det med det mesta gentligen, när jag tänker efter.. fy fan. Jag vet vad jag tycker om barnuppfostran, men i dialog med andra måste jag säkra bekräftelse på att få tycka som jag.. Varför då? Fan vad knäppt? Är det så för andra oxå...?? Alla låter alltid så tvärsäkra på allt, och tvekar inte ens när jag tycker att de borde det. Eller ens när jag försöker få dem till det. När jag ska låta tvärsäker så höjer folk bara på ett ögonbryn och jag står där återigen o svamlar som en kåt byracka som försöker få till det, no matter what. WHY???

Jag är ju tvärsäker. Varför kan jag inte vara det gentemot andra.

Jaja, hur som helst. Igår var jag jättesjuk, och idag var jag lite sjuk. I morgon ska jag kämpa tappert.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0