Tankerummet

Joakim är en störtskön liten kille och det bara ramlar in "första gången"- händelser:

*Han har badat i sjön för första gången. Han gillade det, och var cool som en filbunke.

*Han har badat hemma i badkaret tillsammans med sin mamma för första gången. Han gillade det och sprattlade som en hal ål.

*Han har upptäckt katterna på riktigt allvar och fick häromdan sitt allra första gos med Oliver. 

*Han har varit akut till läkaren för första gången. I går så svullnade han kring höger öga, blev jätteröd i halva ansiktet och hans öga rann som om han storgrät. Sköterskan i telefon frågade hur snabbt vi kunde komma och vi gasade dit på riktigt, oroliga att det var nåt läskigt allvarligt. När vi parkerat bilen och jag ska lyfta upp honom ur bilstolen så ser han helt normal ut. Hmm. Skumt. Lite ursäktande gick vi in och anmälde oss i receptionen i alla fall, och ännu mer ursäktande gick vi in i läkarrummet. Vi visade upp vår helfriska o normala son men förklarade så bra vi kunde hur hemskt allt varit bara en stund tidigare. Hans dom var att det nog var ett insektsbett, och det lät troligt så vi var nöjda med den diagnosen. Men, doktorn som inte pratade ren svenska frågade snällt om jag ammade och rådde mig att alltid smörja o droppa med "morsmjölken" - för den är bra mot allt! :)


Det var svårt att fånga på bild, och ni får tänka att han såg tio gånger värre ut i ansiktet än vad bilden visar. Mammas plutt!


Joakims första sommar: så fort han började vänja sig vid sol och värme kom regn och kyla.

Det händer massor med min lille kille just nu. Han kämpar med att vända på sig. När han ligger under babygymmet så tar han loss sakerna som hänger, och flyttar på hela gymmet. Han tar ut sin napp med handen, och sätter tillbaka den!

Och det är verkligen härligt att se hur han smakar på allt och upptäcker hela världen genom munnen. Han vill kyssa allt och alla! <3
 

Freud visste vad han snackade om, i alla fall när det gäller den orala fasen!

Min fina kille tog idag ett stort steg framåt i utvecklingen - han såg något och fångade det! :D







//en stolt mor

Jag ska mumla lite om det här med stress över att bebisar o småbarn ska bli självständiga så fort som möjligt. Ja, att barn inte får vara barn och lite så. Men en annan gång för jag är på tok för trött just nu.

Men jag vill ända visa min lille kille som är så stor:



Han är egentligen helt tokig som kan sitta så bra redan! Och jag borde kanske få ångest över att han blir stor för snabbt, men det får jag inte. Jag blir bara glad i hjärtat att han mår bra och är så go! <3

Idag var det dags för rutin ultraljud på SöS. Freja vägrade barnvakt men kunde under protest gå med på att köpa glass med pappa under tiden mamma träffade bebisdoktorn. Så, jag fick alltså göra ultraljudet själv, lite läskigt men jag var en stor flicka och tog det med fattning.

Kraken var livlig, söt och alldeles fantastiskt välmående.

Allt såg precis så bra ut som man önskar!

Kraken kliar sig i pannan:


Inte världens bästa bild, men förmodligen världens sötaste bebis! :)


Jag frågade lite försiktigt om vilket kön bebis kan tänkas ha, men det var väldigt svårt att se, tyvärr. Men jag hotade BM med "Tusen nålar" och då kunde hon klämma ur sig en vag gissning - Kanske att det lutar lite mer åt att det är en pojke, men det är väldigt osäkert.

Vi tänker göra ett KönsUL om några veckor i alla fall och få veta mer säkert. :)