Tankerummet

Vi har länge pratat om att Freja ska skicka sina nappar till tomten på sin treårsdag. Igår så bestämde hon att vi alla tre skulle hjälpas åt att göra paketet. Och det gjorde vi ikväll, efter maten. Hon var glad som en lärka och önskade sig ett dockskåp av tomten i utbyte mot napparna.

Hon postade paketet med ett leende på läpparna.



När vi sedan hade kvällsmys i soffan med barnTV så var hon lite rastlös, men nämnde inte nappen. Tills hon en halvtimme senare bröt ihop och grät och bara ville ha sin napp. Jag tröstade, kramade och bekräftade.

När hon skulle sova så var hon rastlös som sjutton. Ville inte pilla hår alls - vilket hon i vanliga fall gör konstant. Hon sa ömsom att hon var stor och kunde klara sig utan napp och ömsom att hon behövde sin napp. Men hon var ganska cool. När hon sa att nog faktiskt ändå behöver ha något i munnen så tipsade jag henne om tummen, och den snuttade hon på en liten stund. Hon ville ha tutt, mer ordentligt än på länge och jag är glad att kunna erbjuda henne det!

Hon somnade efter en dryg timmes nattning, lugnt och fint. Min älskade unge.

Vi lämnar verkligen bebistiden bakom oss på allvar och jag känner mig faktiskt full i sorg. Min skrutt har blivit så himla stor. Nu gråter jag oxå, men jag är bara så full i känslor och hormonerna gör väl sitt till.

Nu ska jag köpa det finaste dockskåp jag kan hitta och hälsa från tomten! :D