Tankerummet

Ja, det är bara ett halvår till jul och min dotter har julfrossa! Hon vill lyssna på Bjällerklang heeela tiden. Hon pratar stolt om att hon faktiskt vågade krama tomten, julen som va, och att hon ska göra det igen - bara hon slipper längta så mycket efter att han ska komma. Hon snyftar o beklagar sig över att hon längtar sååå efter att få åka kälke, och leka i snön. Och alla som nånsin hört talas om Freja vet att hon avskyr vintern mer än allt.

Jag försöker prata med henne om att vi kan njuta av sommaren nu, bada och ha skoj. Sen kan vi njuta av hösten med födelsedag och förskolestart. Och att vi sen är redo för vintern, men att det vore väl tråkigt om vintern kom på en gång och vi missade allt annat. Men, oj så fel jag har. Hon kan strunta i allt, bara hon får ha julafton NU!

Jag har en knäpp unge.

Vi fick post från Frejas förskola i förra veckan. Med ett gulligt litet kort från Frejas nya fröknar. Freja utbrast direkt att hon "älskar mina bästa fröknar" och jag känner att det bådar gott inför inskolningen! 



Hon har oxå fått en sommaruppgift, och hon ville ivrigt ta tag i det på en gång, men som den kloka mor jag är skjöt jag det på framtiden. Gissar att det blir bra att ta tag i den som en liten upptakt inför inskolningen i augusti. 



Igår tog vi en prommis till förskolan för att spana in gården och för att Freja skulle få veta vilket dagis hon ska börja på. Hon blev glad som en kalv på vårbete och sprang runt på gården och lekte med allt samtidigt. De har faktiskt en riktigt bra gård med möjlighet till många olika aktiviteter och lekar. Men jag kände mig som en inbrottstjuv när vi var där. Får man leka på dagis gård när de har stängt? Vad säger regelverken? Nån som vet?

I alla fall pratade jag väldigt högt, och nån gång t o m skrek jag, om att det var Frejas blivande förskola varje gång nån gick förbi och tittade nyfiket på oss. Om Freja vill leka där igen får jag övertala G att gå dit, för han är mycket bättre på att bryta mot regler än vad jag är. 

Oj, vad glassen smakar gott när man fått vara stor på riktigt och gå handla utan mamma!

Idag har vi bakat pepparkakor för första gången i år. Jag gissar att jag kommer få göra om det x antal gånger innan julen är över. Men det kan jag leva med! Jag tycker Freja är duktig på att baka, och det gör det ju så mycket lättare.



Jag blev förvånad över att Freja inte smakade på degen, och när uppmanade henne (ja, för halva nöjet med pepparkaskbak är ju att äta deg!) så vågade hon knappt stoppa det i sin mun. Hon smakade pyttelite och tyckte det var jättegott, men ville ändå inte ha mer. Till slut fick jag ur henne varför hon inte ville äta deg - hon var rädd att få ont i magen o kräkas så som kusin gör, efter att ha ätit på tok för mycket pepparkaksdeg, i "Vems mormor?":



Freja var hur som helst väldigt stolt över att få bjuda på pepparkaksfika i sitt rum:

Freja är en liten knäppis. Idag när vi åkte tunnelbana så var hon övertygad om att tanten ropade "Nettan Skanstull", "Nettan Medborgarplatsen" och så vidare. Helt logiskt i hennes värld eftersom hennes mamma Nettan var på tåget och tanten ville ju såklart tala om för mig var vi var nånstans! :D Det spelade ingen roll hur mycket jag första övertyga henne om att tanten sa "nästa", hon hörde ju själv att tanten sa "Nettan". :D

Och knäppungen har i stort sett helt slutat kalla mig "mamma". Jag är Nettan på heltid numer. Hoppas min lille pojk kommer vilja kalla mig mamma alltid! ;) :)


En annan rolig Freja-idé i samma stil är att Freja blir generad när de på tv tilltalar tittarna. Hon rodnar och frågar blygt "Nettan, varför pratar de med mig..?". Jag försöker förklara att de pratar med alla som tittar på tv:n. Då ser hon sig omkring i rummet bara för att konstatera att hon är ju den ende som tittar ju! :) Och jag förklarar o förklarar tills hon tröttnar på att höra min röst. Och nästa gång rodnar hon lika sött igen! :)

Flera gånger de sista dagarna så har jag slagits av hur himla stor Freja blivit. Hon måste ha gjort ett växtskutt! Igår så hade G oxå en sån aha-upplvelse så det är inte bara jag o gravidhormonerna som spökar. Freja håller faktiskt på att bli stor! Just nu sitter hon o äter glass i soffan, och istället för att kladda o låta glassen rinna överallt har hon för första gången koll på "rinnet" och äter glass som en stor tjej! :)

                             

Men på en punkt så vete sjutton om inte utvecklingen gått bakåt. När Freja var runt 1,5 år var hon en klippa på pussel och vi kunde sitta i timmar o pussla. Hon var verkligen superduktig. Idag ville hon pussla och vi tog fram alla pussel vi har och satte oss till rätta. Men det dröjde inte länge förrän jag blev hyfsat frustrerad - hon beter sig som om hon aldrig sett ett pussel förut. Vad har hänt? Till och med pussel hon klarade lägga förr är som bergsbestigning för henne. Hon kan inte ens lägga självklara bitar rätt! Pust. Jag gissar att hon har utvecklats rent kognitivt (tankemässigt) och nu tar sig an pusslandet på ett nytt o mognare sätt än att lära sig utantill vart bitarna ska ligga, men det är ändå drygt som f*n. :)