Min fräscha son

Vi var iväg på öppna förskolan på förmiddagen, och sen gjorde vi ett par timmar i centrum. När vi väl kom hem var jag helt slut, mycket p g a att det är HellWeek. Som G valt att kalla den här tiden i månaden.

Freja satte sig på pottan i vanlig ordning och jag slängde mig på soffan.

Joakim tar tillfället i akt och röjer på toa. Dasslektyr o toapapper sprids ut, och därefter vänder han intresset mot toaletten. Freja ropar på mig och skvallrar om allt bus han gör.

Jag är för trött för att ingripa så jag ropar tillbaka "så länge han inte dricker ur toan är det lugnt". Och inser att jag kommer få tömma toaletten på diverse saker och sanera min son. Men just då var några minuter på soffan värt det.

Men så ropar Freja igen - "mamma, jag tror man kan säga att han dricker nu".

Jag masar mig upp ur soffan, och hittar Joakim i hallen. Med en blöt toffel i munnen.

Han är så fräsch.

Not.

Joakims önskelista

Ettårsdagen närmar sig med stormsteg, och det känns helt surrealistiskt. Han är ju min bebis.

Han har inte sagt nåt om vad han önskar sig, men jag gissar att hans önskelista ser ut ungefär såhär:

*en egen docka

*en liten, lagom dockvagn

*sop och skyffel

*dammsugare

*badleksaker

*kläder, från storlek 86/92 o uppåt (han har strl 80/86 just nu)

*trehjuling




Vi gillar begagnat! Det är snällt mot både barn, miljö o plånbok och lika mycket värt som nyköpt för oss.

världens bästa Joakim

Nu är mitt huvud sprängfyllt av Joakim. Jag har x antal delar av sömnföljetongen att skriva ner. Han har gjort massor av framsteg, både sociala, mentala och motoriska, som jag vill minnas. Så förbered er på ett långt inlägg! :)



I december så kämpade vi med feminutersmetoden på vårt sätt, för att komma tillrätta med Joakims dåliga sovvanor. Han har alltid varit lätt att natta, men problemet är att han vaknar väldigt ofta och behöver hjälp att somna om. 5min-metoden hjälpte oss lite framåt, men så blev Joakim magsjuk i början av året och vi var tillbaka på ruta ett på en halv sekund. Tack o lov att vi har amningen när magsjukan slår till. På något magiskt vis fick han behålla bröstmjölken, men allt annat kom upp och till slut så ville han bara, bara ammas. Och det har han fortsatt med, framför allt på nätterna. Allt blev bara värre o värre. Han har inte sovit längre än en timme i sträck, och oftast har han velat äta både två o tre gånger i timmen. Och det håller inte. Jag är hur slut som helst.

Så för en vecka sen ställde vi in spjälsängen i Frejas rum. För att vi inte skulle störa hans sömn med snarkningar o s v och för att jag inte skulle reagera på minsta pip från honom utan ge honom en chans att somna om själv. Freja har flyttat in i vårt sovrum igen, men vi är på rätt väg med lillebror så det får vara värt det. Även om det känns lite tvärtemotigt hur det borde vara. I samband med sängflytten slutade jag erbjuda bröstet på kväll o natt, och vi gav oss oxå den på att lugna honom utan att ta upp honom ur sängen. Vi har erbjudit honom nappflaska med vatten och han har druckit med lust och utan att protestera. Både jag o G är förvånade över hur lätt han tagit flaskan.

I går natt var det nog som värst - han vaknade han en gång i kvarten. Jag o G turades om så gott det gick, och jag var många gånger på god väg att ge upp och bara ta honom i famnen o tutta honom. Men vi kämpade på. Och i natt fick vi vår belöning! Han somnade vid 19.15 - och vaknade till efter nån timme, men somnade lätt om när G gav honom nappen. Och sen sov han och jag (!!!) till 01.30 - då jag vaknade av hans skrik och gick in till honom för att lugna, men när jag kom fram till spjälsängen hade han redan somnat om igen. Nästa gång vaknade han kl 03 och somnade om lätt när jag gav honom nappen. Vid fyra vaknade han igen och var mer otröstlig, och efter flera omnattningsförsök gav jag honom bröstet och han somnade om och sov till halvsex då han vaknade av G´s alarm. Han fick komma till min säng och vi sov till sju!

Och det mina vänner är en riktig rekordnatt! :D



Joakim  tog sina första steg när han var nio månader gammal,
och han gick helt när han var tio månader. Strax före sin elvamånadersdag så fixade han en promenad utomhus med vinterkängor på, men det är svårt att gå med skor och ännu svårare att hålla balansen på snöiga och isiga vägar. Nu är han snart 11,5 månader och han har i stort sett slutat krypa, för han kan resa sig mitt på golvet utan att ha något att hålla i. (Och jag har varken filmat eller fotat hans fina framsteg ordentligt, nästan oförlåtligt!)

Sedan några veckor tillbaka så bjuder han på sin mat, och han tar nappen ur sin mun och stoppar i min. Snäll som sjutton! Och det låter kanske som ett litet framsteg men jag känner starkt att han utvecklats massor och plötsligt relaterar till mig på ett helt nytt sätt. Plötsligt är jag en person för honom, liksom. :)

Han älskar att leka kurragömma och tar ofta eget initiativ till det. Gömmer sig bakom saker o tittar fram med busig blick. En annan "lek" han gärna leker är att upprepa i oändlighet sånt som vi säger ifrån. T ex så är han jätteintresserad av toaletten och jag säger "ajaj" när han lyfter på locket, och han lägger lydigt ner locket, men lyfter det direkt igen -med en busig blick rakt mot mig och så upprepar vi allt i evighet. :D

Han slänger oxå saker i toaletten, busungen! Och när jag duschar så springer han o hämtar saker som han slänger ner i badkaret och står sen o tittar på dem när de åker runt i vattnet. Han älskar vatten, och när vi frågar honom efter kvällsmaten om han vill bada så blir han glad och sträcker sig mot badrummet. Han njuter som sjutton av att duscha, hamnar i myskoma om man duschar honom på ryggen. Mysungen!

Han har målat sin allra första teckning! Vi har provat med fingerfärg, kritor o pennor tidigare men han har bara varit intresserad av att stoppa allt i munnen. Men häromsistens så kladdade han faktiskt med den hemmagjorda fingerfärgen på pappret och fick till en fin bild.

 




Igår var vi på barnmottagningen i handen för astma- och allergiutredning. Vi fick träffa en trevlig Emma, och Joakim var på sitt allra bästa humör och charmade alla med sitt fina leende och sin härliga energi. Hon lyssnade på lungorna och tyckte de lät astmiga och tungandat. andningsljuden gjorde det svårt för henne att höra hans hjärta till och med. Och det här har jag hört förrut. Han har ju oxå väldigt jobbigt att andas när han är så täppt i näsan som han är. de gjorde oxå ett pricktest som inte visade tecken på allergi alls. Skönt! Men allergi hade varit en lösning som jag kan förstå mig på - nu vet jag inte vad jag ska tro om hans besvär. Vi fick i alla fall en remiss vidare till öron-näsa-hals där de ska undersöka honom mer ordentligt och kolla att det inte finns några fysiska hinder. Jag hoppas vi kan få en tid snabbt!

Nu ska jag ta tag i inbjudningskorten till Joakims ettårskalas. Vi har ju inte döpt honom, och heller inte haft nån välkomstfest som vi hade för Freja, så vi känner att vi vill fira hans ettårsdag lite extra. Jag hoppas alla nära o kära vill komma och göra det till en minnesvärd dag för världens bästa Joakim! <3

Min älskade Freja

Jag älskar Freja mer än allt, men vi har verkligen våra krig emellanåt, min dotter och jag. Krig som startar vid påklädning, men sen kan komma o handla om det mesta - allt utifrån fyraåringens orubbliga logik och oändliga fantasi. Och egentligen är det synd om Freja för om jag bara fick sova ordentligt skulle jag ha mycket mer tålamod att fightas mer lagom med henne.

Men vi har en jättebra regel, som vi kommit fram till tillsammans. Vi har bestämt att vi måste kramas o skrattas efter bråk så att det roliga o mysiga blir mer än det jobbiga. Det är en bra regel och vi båda är lika intresserade av att hålla den regeln vid liv.


Idag har vi varit insnöade här hemma, och missade därför ett besök på öppna förskolan. Men Freja har inte hängt läpp för det utan istället lekt ÖF här hemma mest hela dagen. Hon har haft babyrytmik med dockorna, och mammat dem hur bra som helst och t o m burit de i sjal en stund. Så har hon haft sångstund med mig o Joakim och vi har fikat "såsom vi gör på öppnis".




Min bästa skrutta! <3

RSS 2.0