FrejaHeja
Min skruttFreja håller på att växa ur min famn. Med dunder o brak. Marlie skrev om Saga att plötsligt var kompisar så mycket mer intressant, och det fick mig att fundera över hur det är med Freja. Och det rä precis så med henne oxå. Hon behöver liksom inte mig mer, bara hon får leka med sina kompisar.
Tidigare har det åtminstone varit jag som pratat med andra mammor o styrt upp lekdejter, men även på den punkten har jag blivit överflödig. Nu ringer ungarna på och frågar om Freja får komma ut o leka. Och Freja talar så fint om för mig att hon bara ska gå hem till den o den kompisen, punkt.
Och jag gillar det.
Jag överlever faktiskt att hon inte behöver mig mest. Och jag njuter av att minnas min egen barndoms frihet när jag var ute hela somrarna och lekte tills mörkret tvingade mig hem.
Fast jag är mån om att visa för henne att jag finns i bakgrunden, att jag har hennes rygg och att jag bryr mig.
För det gör jag ju.
<3
Tidigare har det åtminstone varit jag som pratat med andra mammor o styrt upp lekdejter, men även på den punkten har jag blivit överflödig. Nu ringer ungarna på och frågar om Freja får komma ut o leka. Och Freja talar så fint om för mig att hon bara ska gå hem till den o den kompisen, punkt.
Och jag gillar det.
Jag överlever faktiskt att hon inte behöver mig mest. Och jag njuter av att minnas min egen barndoms frihet när jag var ute hela somrarna och lekte tills mörkret tvingade mig hem.
Fast jag är mån om att visa för henne att jag finns i bakgrunden, att jag har hennes rygg och att jag bryr mig.
För det gör jag ju.
<3
Kommentarer
Trackback
