en söt cooling


Efter en sån här helg..

..behöver man ha lite ledigt. :D

Jag har haft fullt upp på riktigt med att umgås med fina vänner, goa ungar och lite annat löst folk. Det är verkligen härligt med sommar, sol och allt som hör till! Jag njuter, men det ska bli skönt med en lugn måndag hemma med mina skruttungar!

Joakim ligger just nu och sover i storasysters säng. Jag la ner honom där en sväng för att jag skulle på toa, och till min förvåning så protesterade han inte, och när jag kom för att ta honom igen hade tokungen somnat!

Freja ligger på tvären i vår säng, och har nu äntligen somnat. Men när hon är trött så är det hennes humör som är på tvären på riktigt, pust. Hon har sovit borta själv för andra gången i sitt liv, och det gick superbra tack vare min fina storasyster o hennes goa familj! Men tyvärr blev det inte riktigt någon nytändning mellan mig o Freja, vi tjafsar om allt precis som om vi aldrig varit ifrån varandra!

Nu tänkte jag bjuda på en liten bildkavalkad:

 
På begäran - Joakim i dressen som jag fått massor av komplimanger för.


Joakim har hittat sina fötter!


Fina barn - och fina kransar som jag o Marlie gjorde alldeles själva!


Söt!


Oxå ganska söta!



En härlig bild som får tala för sig själv!


Godmorgon!

Jag drömde mardrömmar o ville inte sova mer när klockan var fem.

Joakim blev glad över ett morgonpass på gymmet:


Freja sover än, och lär väl vakna lagom tills att jag och brorsan är redo att somna om.

Ha en fin torsdag! <3


Inget skitsnack!

Jag satt på toa nu ikväll och rensade kattlådan när Freja kom in o satte sig på pottan. Hon tittade på mitt ben o frågade vem som rivit mig, men det var mitt gamla ärr från när jag bröt benet för tre år sen hon pekade på. Jag sa oxå det till Freja och hon visade genast stort intresse så jag började berätta mer o mer. Och när jag tyckte att vi kanske skulle tvätta våra händer o lämna toan blev hon nästan upprörd och bad mig bara berätta mer. Hon var oväntat fångad av storyn om mitt brutna ben, och vår ofrivilliga separation så jag berättade allt från början till slut. Och Freja lyssnade så koncentrerat att det nästan var läskigt.

 Så såg benet ut då.

När jag beskrev min längtan efter henne när jag låg på sjukhuset bröt hon ut i gråt och sa att hon längtade som sjutton hon oxå. Till slut grät vi tillsammans och det var som att slungas tre år tillbaka i tiden. Frejas tårar var djupa o brutalt ärliga. Det var som om hon var bebis igen o mindes sin smärta från när vi var ifrån varandra mot vår vilja.

 Jag har nattat Freja med vagngung och vaggsång!

Jag lättade upp genom att berätta om att hon fick kanelbullar och mjukglass för första gången, av pappa G under den tid då jag låg på sjukhus. Men när jag berättade om "Olssons lilla bokstavsbok" så grät hon så innerligt att jag återigen inte kunde hejda mina tårar. Det var den bok Freja tröstade sig med när jag var borta, och när hon skulle sova så fick G läsa den om och om för henne massor med gånger.

Det där benbrottet och allt som kom efter var en svååår kris för mig i mitt mammaskap, och så klart en tuff tid för Freja. Det har påverkat oss massor och bland annat gjort oss ömsesidigt väldigt beroende av varandra.

Det var väldigt starkt det som hände ikväll och kanske bearbetade vi tillsammans det svåra. Det var i alla fall en magisk stund med min dotter som jag sent ska glömma!





Min Freja längtar till Bålsta

Vi ska åka till Bålsta i midsommar. Och Freja har bestämt att hon ska stanna kvar där och sova över själv när vi åker därifrån. Hon har packat sedan igår, fast jag om och om igen förklarar att det är flera dagar kvar tills vi ska åka.

Såhär ser det ut i hallen just nu:

 Frejas packning.

Ja, just det..

Jag har ju glömt att berätta. Freja har fått dagisplats! Hon börjar i slutet av augusti.

Hon längtar. Och jag längtar. Det känns så bra.


Håll nu alla tummar ni har för att det ska gå bra oxå! <3


Joakim ser och tar

Min fina kille tog idag ett stort steg framåt i utvecklingen - han såg något och fångade det! :D







//en stolt mor


Dagen i bilder

Jag har inte sovit så många timmar de senaste nätterna och jag tror det är orsaken till att jag är alldeles tom i huvudet. Ni får se vår dag i bild och ha en skön fredagkväll! Puss!



















Kroppsmålning

Jag blandade färg av fil och karamellfärg och släppte lös dem i badrummet.

Tjejerna hade riktigt roligt.

Freja visade hur färgglad hon egentligen är:


Och Wilma som blivit stora tjejen på riktigt var lite mer försiktig, men lika glad för det:

Nöjd, stolt o lite småkaxig Freja

Oj, vad glassen smakar gott när man fått vara stor på riktigt och gå handla utan mamma!


Kusinbesök o pysselverkstad

Vi har bästa Wilma här hos oss.

Hon ska stanna tills kläderna är slut. Tack Marlie för att du packade ordentligt! :)

Såhär glad är Freja när Wilma är här:



Och såhär mysigt är det att pyssla, tycker Wilma:


Och såhär road är lillebror:


besök på BVC

Nu är min stora lille kille alltså tre månader gammal, och det föranledde ett besök på BVC häromdan. Där kunde vi konstatera att han växer som han ska; 7485g tung och 63,5cm lång. Han har nästan, nästan dubblat sin vikt sen han föddes. :)

Han fick oxå två sprutor, och han var en liten hjälte o skrek till en snabbis, men belönade sen snälla Anita med ett stort leende. Det är min kille det! :)


Lite ämlig efter vaccinering.

Jag glömde..

Igår var det ju en stor första gången som jag glömde berätta om - Joakim var själv med pappa en låång stund. Kanske är det mer anmärkningsvärt att jag faktiskt var ifrån min pluttbebis en lååååång stund. Men han låtsades inte ens vara upprörd när jag kom tillbaka utan satt och snacka o skratta med G och hade det hur bra som helst.


Och jag hade det oxå hur mysigt som helst - jag var på bio med Freja! Och hon var hur stor som helst. Satt för sig själv genom hela filmen, trots att jag stundtals bönade om att hon skulle sitta i mitt knä. :)


Joakim och flera första gången

Idag blev Joakim tre månader - grattis till min lilla kråkunge! <3

Han gungade för första gången, eller ja, han satt en stund i gungan i alla fall. Han tyckte varken bu eller bä om det, men jag är säker på att han en dag kommer stå där vid gungan o skrika på sin mamma att gunga honom igen, igen och igen - som alla andra småttisar! :) Tyvärr hade vi ingen kamera med så jag har inga bilder att visa. 
 
Och idag badade Freja och Joakim i badkaret tillsammans för första gången. Lillebror satt en lång stund i storaysters trygga famn och jag hann ta flera jättefina bilder - och det är en sällsynt lycka för mig! Men de bilderna får ni inte se, för tyvärr är jorden ingen snäll plats och det finns dumma som inte vet att ta väl hand om våra barn. 

 


Min fina dotter och jag

Freja o jag är tajta, och spenderar i stort sett all vaken tid tillsammans. Det är just nu både det bästa och det sämsta i mitt liv. När det flyter på så är det alldeles underbart fantastiskt. Men när det inte flyter på så är det hemskt. Vi båda står, bildligt talat, och stångar huvudet i väggen och skriker högre o värre bara för att överrösta varandra. Usch. Och när jag är mitt upp i det så har jag svårt att få distans nog för att kunna räkna till tio och börja om.

Igår lämnade jag Freja hemma med G så fort han kom från jobbet och tog en sväng i centrum (nästan) ensam. Det är välgörande för själen, och för Frejas och min relation. Idag flyter allt bara på. Härligt, härligt. Det kan ju i och för sig ha och göra med att vi var iväg på en shoppingrunda och brände lite skattepengar - och mamma sa "ja" till allt Freja pekade på!

Jag tror det ligger oss lite i fatet att vi är ganska lika i sättet, och att vi båda är envisa som de segaste åsnor. Men jag lär mig dagligen att vara en bättre mamma, och kämpar ständigt med att lugna mitt vilda temperament.

Och jag är glad att vi har dagar då det flyter ibland.

Jag älskar min bästa Freja!


Kärlek!


Freja målar



Fin bild tänkte jag o frågade Freja vad det var för gubbar. Och hennes svar kom blixtsnabbt:

Det är du och jag, mamma, när vi är monster. Vi har rosa hår och äter barn.

Jaha. Okej.

Nu är det dags igen!

Idag har jag skickat in en ansökan om dagisplats till Freja. Japp, det är dags igen. Och den här gången har jag o G bestämt oss - Freja ska börja på dagis.

Men det känns så tokigt. För vi behöver inte hjälp med att ta hand om henne, inte alls. Tvärtom skulle jag gärna se att hon var hemma med mig ända till skolstart, om hon själv vill det. Men hon har ett stort behov av kompisar och det kan jag inte erbjuda henne. Om vi har tur finns det något lite äldre barn på öppna förskolan, och då i bästa fall två förmiddagar i veckan. Det räcker inte.

Jag har oxå sett vid flera tillfällen att Freja hamnar utanför när det är fler än ett eller två barn som leker. Trots att hon är tuff och tar initiativ till kontakt så bollar det inte. Hon känner inte till de sociala normer för barn i grupp som de flesta andra barn lärt sig på dagis. Och det gör så ont i mitt hjärta att se min dotter hamna utanför. Så, nu är det dags för dagis igen.

Men vi är ett år klokare. Och Freja är ett år mognare.

Jag är övertygad om att det ska sluta lyckligt den här gången!

Uppdatering: Vi har ingen plats än, men har sökt till en annan förskola än den vi försökte med i höstas. Och vi tänker oss en start i augusti. :)


Lillebrors namn

Den här veckan måste vi bestämma oss.



Annars får vi böter.

Jag tycker att Joakim är ett vackert namn, men det känns faktiskt inte helt superrätt. Men det finns absolut inget annat namn som känns mer rätt. Ibland kanske jag tycker att Ebbe skulle vara coolt, men sen vaknar jag, typ. Och hur sjutton ska man göra med andra- och tredjenamn som inte har nån rytm för fem öre?! 

Suck. 

Min store, lille kille

Jag ska mumla lite om det här med stress över att bebisar o småbarn ska bli självständiga så fort som möjligt. Ja, att barn inte får vara barn och lite så. Men en annan gång för jag är på tok för trött just nu.

Men jag vill ända visa min lille kille som är så stor:



Han är egentligen helt tokig som kan sitta så bra redan! Och jag borde kanske få ångest över att han blir stor för snabbt, men det får jag inte. Jag blir bara glad i hjärtat att han mår bra och är så go! <3


Skrållan i mitt liv

Jag har en bebis och Freja har en Skrållan.



Och Skrållan börjar bli världsvan för att vara en docka. Hon har varit på läkarbesök på VC o blivit undersökt av en leg läkare. Vår snälla BVC-sköterska har kontrollerat vikt o längd på Skrållan, som tyvärr verkar ha lite problem med tillväxten. Hon har en egen bilbarnstol i bilen. Hon har varit på öppna förskolan, även om hon fick ligga i hallen och ha tråkigt hela tiden för att Freja hade roligare saker för sig.

Och idag var Skrållan med till Notholmen och fikade, i egen stol såklart.



Men det är med lättnad i hjärtat som jag ser att Freja är en god och snäll mor. Kanske bär hon emellanåt sitt barn i håret. Och kanske får hon bara äta när Freja har något äckligt hon vill bli av med. Men hon tappar inte tålamodet o skriker på henne. Hon hotar inte med att sälja henne. Och hon hotar faktiskt aldrig med att dra in alla framtida födelsedagspresenter. Och hon har aldrig dragit in lördagsgodiset bara för att hon tröttnat på att tjata om tandborstning. Hon gömmer sig aldrig för att hon blir less på att Skrållan klänger o gnäller för mycket.

Som sagt, det är skönt att se att min dotter är en bättre människa än jag är. <3

 

Freja fotograferar

Freja brukar få låna min lilla kamera och fotografera lite själv - det kan roa henne genom både amning och blöjbyten på lillebror. :D

Jag har sparat ner hennes bilder i en egen mapp och satt o tittade igenom den igår.

Först vill jag presentera fotografen:


Och här är hennes lillebror - ett ganska omtyckt foto-objekt:


Tror ni hon tänker sälja sina kläder bakom ryggen på mig..?! :D


Och jag blir lite nervös av den här bilden, tror ni hon gör annat bakom ryggen på mig oxå..?! ;)



Jag har blivit mamma till en härlig liten kille

Ja, när den eviga vintern släppte taget om oss och våren anades bakom knuten kom han äntligen till oss på riktigt, lillebror Joakim. Han hade navelsträngen tre varv runt halsen och var lite medtagen, men han återhämtade sig snabbt och är en pigg o glad liten kille.



Han har nu redan blivit 2,5 mån gammal och väcker starka känslor i mitt hjärta. Jag som trodde att min kärlek bara räckte till Freja, har lärt mig att ett mammahjärta  är oändligt på riktigt och jag älskar min son oerhört mycket!


Han älskar att pussas, sjunga, dansa och vill gärna sitta upp och se världen och allt som händer runtomkring honom. Han sover bra och är väl vad de flesta skulle kalla en "snäll" bebis. Han vill ha snutten över huvudet när han sover, och han har bestämda åsikter om när, var o hur han ska äta. Han tycker om nappen, men spottar ofta ut den i samma sekund som han somnar in ordentligt. Han har redan både kissat o bajsat på pottan. Han blir glad att se sin storasyster, men tycker nog att hon är lite väl häftig o hårdhänt. Han sjunger mest med pappa, och favoritsången är Ekorrn satt i granen.





Jag är stolt som en tupp och kär som en klockarkatt - han är en fantastisk liten varelse!

Mamma älskar dig stjärnstopp, Joakim!


RSS 2.0